 Stadion,
Stockholm
on Friday, July 18th. 2003
First show of the trilogy shows in Stockholm. 35.000 people attend the sold
out show with warm-up by Swedish punk-rock band HIVES. Show started at 21.48
Set list:
Brown Sugar - Start Me Up - You Got Me Rocking - Don't Stop - Wild Horses -
You Can't Always Get What You Want - Midnight Rambler - Tumbling Dice - Slipping
Away - Happy - Sympathy For The Devil - Respectable - Mannish Boy - Street
Fighting Man -
Gimme Shelter - It's Only Rock'n'Roll - Honky Tonk Women - Satisfaction -
Jumpin' Jack Flash.thanks to Thomas & Lotta from stadion.
 Review
förkrossande bra:
Anders Nunstedt, Expressen
Vilken triumf.
Vilken revansch.
Vilken spelning de gjorde.
Och vilken show!
För oss som såg stenarnas skandinavienpremiär i Köpenhamn var gårdagens
uppvisning av rocknrollveteranerna en smärre chock.
Skillnaden mellan konserterna var ungefär som natt och dag, kanske ännu mer
som himmel och helvete. I Köpenhamn var de stentrista. På Stadion gick de fram
som en stenkross.
Glädjande nog så verkar Rolling Stones ha hamnat i en ny formtopp lagom till
Sverigebesöket.
Det var som att bitarna föll på plats igen, som den naturligaste sak i världen.
För på papperet var skillnaden egentligen bara en låt ("I just wanna
make love to you" var utbytt mot "Mannish boy").
 Den häftiga
scenen var den samma - även om Stadion tillåter mer pyroteknik vilket gjorde
effekterna under "Sympathy for the devil" ännu häftigare.
Ljudet var visserligen klassen bättre, och publiken.
Men den avgörande skillnade var tändningen hos bandet. Det märktes redan från
start. Och när nya bagatellen "Dont stop" plötsligt lät som vilken
Stones-klassiker som helst var det tydligt:
Rolling Stones på Stadion 18 juli 2003 skulle bli ett datum att minnas.
Medan Ronnie Wood och Charlie Watts har spelat hur tajt som helst vid de tre
tidigare tillfällen jag sett "40 licks"-turnén har Keith Richards
pendlat som en bungy-hoppare och Mick Jagger växlat mellan total inlevelse och
trött rutin.
Turnén bygger som bekant på en samlingplatta, låtvalet är därefter och när
det stämmer så finns det naturligtvis få som slår de här herrarna på
fingrarna, oavsett siffrorna i passen.
I den över tio minuter långa "Midnight rambler" knäpper bandet upp
skjortorna och spänner musklerna i ett underbart nummer som växlar mellan ren
partyglädje och finurliga jampartier.
I explosiva "Sympathy for the devil" kröns det fantastiska scenbygget
av eldsflammor medan golvet badar i blodrött ljus.
I den fullständigt förkrossande "Gimmie shelter" sjunger Mick Jagger
och körtjejen Lisa Fischer himmelskt medan Keith Richards och Ronnie Wood
gitarrduellerar på klassiskt manér. Och även om låtlistan känns förutsägbar
så är den ruggigt stark.
Jo, jag vet att temperaturen låg mellan 20 och 25 grader i Stockholm under
tiden som Stones spelade. Men på Stadion var den nog närmare hundra.
Håll hårt i biljetterna, om du har några. Efter Stadionfesten talar mycket för
att stenarna kommer att få Globen rulla och Cirkus att rocka.
 Your
review here:
|
